Skador och skademekanismer

Vid en skadehändelse med tåg kan det vara svårt att ”läsa skadehändelsen” och förutse passagerares skador och dess allvarlighetsgrad. Det finns dock faktorer som påverkar utfallet,  dessa  kan ge en   indikation om skadehändelsens omfattning och allvarlighetsgrad. Dessa är bl.a.: 


  • Hastighet
  • Vagnens hållfastighet och konstruktion/utformning
  • Interiörens utformning (ex. bord, bagagehyllor, bälte)
  • Skadeplatsens omgivning och väderförhållanden


Tågurspårningen utanför Santiago de Compostela, Spanien 2013. En bidragande faktor till de stora skadorna på vagnen var den skarpa  kanten på vattenrännan som var placerad längs med spåret

All inredning har lossnat i en av vagnarna vid tågkraschen utanför Santiago de Compostela.

Bilden illustrerar hur det kan se ut i en vagn som lagt sig på sidan. Observera fallhöjden.  

Värmetillförsel  bör snabbt tillföras i vagnarna för att motverka nedkylning.

Skadebild


Hastighet


Hastigheterna har ökat betydligt under åren och har en stor  betydelse för utfallet.  I takt med att hastigheterna har stigit  ser man relativt ofta att  vagnar spårar ur och välter vid en kollision eller urspårning. Detta har visat sig orsaka allvarligare skador. Framkomligheten påverkas då även för räddningspersonalen eftersom   passagerare och baggage ligger staplade på varandra i högar.    Forskning visar också att  passagerare har avlidit trots "ej dödliga" skador genom kvävning (komprimering av bröstkorg) samt det faktum att de varit fastklämda och räddningsinsatsen därav dragit ut på tiden.



Vagnens hållsfastighet och konstruktion


Äldre vagnar var robusta, överdimentionerade och den första vagnen var fri från passagerare. Emellertid saknades deformationszoner. De moderna vagnarna tillverkas i materiel (tex. aluminium) med målet att konstruera lätta karosser i jakten  på allt högre hastigheter. Detta påverkade robustheten negativt. Samtidigt placerar man nu även  passagerare  i första vagnen i syfte att transportera allt fler  resenärer.  Trots att  deformationszoner har införts har det visat sig att de passagerare     placerad  i de främre vagnarna oftast drabbas av  svårare skador. Flertalet krascher exemplifierar nämligen att karosserna   inte kan stå emot den kraft som bildas vid dagens kollisioner. Detta  resulterar i omfattande skador på exteriören  och ökar risken för allvarliga skador.


Interiörens utformning


En annan faktor som visat sig  påverka skadeufallet är  bl.a. förekomsten av bord och dess konstruktion. Framåtåkande passagerare vid  bord visar större förekomst av buk- och thoraxskador. Vid  tågkraschen i Nosaby, Sverige 2004 kastades passagerare mot framförvarande bord och ådrog sig blödningar i lever, mjälte och andra inre organ. Frånvaro av bälte i vagnarna medför att resenärer  kastas iväg i kraschen och slår i olika strukturer  och övriga passagerare.  Interiör så som bord, säten, hyllor har även visat sig lossna och blir då skadliga projektiler. Avsaknad  av förslutningsbara hatt- bagagehyllor medför att väskor och dyligt kastas runt och skadar passagerare.


Omgivning och väderförhållanden


Miljön har även visat sig påverka skadeutfallet vid en krasch. Broar, branta banvallar och träd är några faktorer som kan förvärra ufallet. I Santiago de Compostela, Spanien när ett snabbtåg spårade ur, orsakade en  skarp kant på en vattenränna förödande skador  på några av vagnarna, i dessa vagnar skadades och avled många.  Tågen rullar fram långt från farbarväg på många ställen  i landet, detta  kan innebära långa insatstider. Det klimat som råder i vårt land medför att skadade löper stor risk att bli nedkylda. En sänkning av kroppstemperaturen, hypotermi, ger en ökad risk för komplikationer och död i samband med allvarliga skador. Åtgärder för att förhindra nedkylning måste därför sättas in redan på skadeplats och under transport till sjukhus. 


Hypotermi leder till rubbningar i de flesta av kroppens organsystem och är en komplicerande faktor vid trauma och innebär:


  • Större blödningar vid kärlskador – blodplättarna minskar i antal och resulterar i nedsatt förmåga för kroppen att stoppa blödning
  • Ökad infektionsrisk
  • Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel
  • Kölddiures – blodkärlen drar ihop sig för att spara värme. Det leder till en central överfyllnad och stora mängder urin kan bildas
  • Ökad risk för hjärtrytmrubbningar och medvetslöshet



Forskning har visat  vikten av att filtar och räddningstäcken är vindtäta och även motståndskraftiga mot vindens komprimerande effekt för att uppnå tillräcklig isoleringsnivå vid längre behandlingstid på skadeplats. I en kall miljö där tillräcklig isolering inte är tillgänglig, har avlägsnande av blöta kläder eller tillförsel av fuktspärr visats minska värmeförluster, reducera behovet av huttring samt motverka nedkylning. Studierna har också påvisat att aktiva värmekällor, exempelvis kemiska värmekuddar, ytterligare kan minska risken för nedkylning samt minska upplevelsen av kyla, särskilt hos svårt nedkylda personer eller vid längre behandlingstid i kall miljö med i övrigt bristfällig isolering.



 

Vid tågkraschen i Kimstad 2010, Sverige ramlade bagage ner från hyllorna vilket försvårade framkomlighet och bidrog till skador. 

Umeå universitet / KcKM

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

kontakt@raddningtag.se