Evakuering tak/golv

 

Evakuering underlättas och effektiviseras avsevärt när evakuering kan påbörjas via tex. taket vid tåg liggande. Denna öppning bör placeras centralt i vagnen om det är möjligt för att undvika långa transporter inne i vagnen eftersom det är svårt att ta sig fram i vagnen. Hålet bör placeras lågt så att onödiga lyft kan besparas inne i vagnen eftersom båren i många fall kan glidas på hatthyllan. Det är ytterligare viktigt att öppningen är bred med anledning av den begränsade svängradien som bland annat orsakas av stolar. Vassa kanter i det uppkapade hålet bör täckas för att undvika ytterligare skador.

När vagn lagt sig på sidan så uppstår stora svårigheter som innebär att räddninsinsatsen kan dra ut på tiden. Det snabbaste sättet att evakuera de drabbade från varje enskild kupé är att ta ut dem i rutan närmast marken, förutsatt att det går. I annat fall måste evakuering ske i riktning upp vilket är mycket tids- och personal krävande. Här krävs en stor uppfinningsrikedom för att få upp de skadade ur kupén.

Evakuera

1. 2. 3. 4.

Oftast består tågsättet av flera vagnar, dessa kan dessutom vara utspridda över ett stort område. För att underlätta räddningsinsatsen och minska risken för kommunikationsproblem bör vagnarna markeras på något sätt (ex. med silvertejp eller spray). Detta kan även ligga till grund för sektorindelning.

 

Kinematiken indikerar den skadebild man har att förvänta vid en krasch. Hanteringen av passagerare måste anpassas efter dessa fakta och de skadades symtom. Det kan dock vara problematiskt att använda gängse bårutrustning inne i vagnarna på grund av utrymmesskäl vilket medför att klädlyft och manuell stabilisering av nacke måste tillåtas i vissa fall. De trånga utrymmena medför även att det kan vara svårt att utföra prioritering av de skadade (sållningstriage) vilket innebär att de skadade kanske måste evakueras allteftersom de påträffas i vagnen. Åtkomsten för räddningspersonalen försvåras ytterligare av att passagerare är obältade och ligger i högar på golvet tillsammans med väskor, barnvagnar, skidor etc.

 

Det är svårt att förutspå situationen men med stor sannolikhet krävs det uppfinningsrikedom och ett flexibelt arbetssätt vid insatsen. Nedan följer några förslag på olika tekniker och evakueringsmöjligheter som kan tillämpas.

 

Förflyttning av skadad till bår

 

Det underlättar om något hjälpmedel används när skadade skall förflyttas till bår i trånga utrymmen. Fördelen är också att behovet av personal minskar samtidigt som stor och väl distribuerad kraft skapas.

 

De olika tekniker som kan nyttjas är:

 

  1. Spännband/slynga
  2. Lakan
  3. Stropp
  4. Klädlyft

 

Evakuering dörr

 

Förutsatt att det är möjligt sker evakuering i första hand genom de befintliga dörrarna. För att bespara insatspersonalen ifrån onödiga lyft kan en slynga/spännband fästas i båren så att den skadade kan dras fram på golvet fram till dörren. Vid hög höjd kan båren sedan kanas ner på en stege, alternativt kan en arbetsplattform nyttjas för att undvika tunga lyft för den insatspersonal som verkar utanför tågsättet.

 

Parallellt påbörjas dock att skapa fler evakueringsmöjligheter med anledning av att det kan vara både energi- och tidskrävande att evakuera genom vagnens dörrar. Dörrarna blir nämligen belägna relativt högt upp om vagnen roterar, samtidigt som den skadade eventuell måste transporteras en lång sträcka i vagnen innan evakuering är möjlig. Utförs evakuering genom flera utfartsvägar effektiviseras evakueringen betydligt och minimerar tiden till vård för de skadade.

 

Placera båren på säterna och och kana båren för att undvika onödiga lyft och sedan ut genom dörr.

Vid dörröppningen är stege ett mycket bra hjälpmedel. Lår bårde kana ner eller fäll ner stegen där båren är plcerad. Laka, slynga eller spännband kan användas för att motverka att den drabbade glider ner från båren. Denna teknik besparar räddningspersonal från onödiga lyft ifrån hög höjd och reducerar behovet av personal.

Evakuering fönster

 

Om dörrar ej kan användas, eller om andra vägar för evakuering fordras kan evakuering ske genom vagnens fönster.

 

Liggande vagn:

 

Evakuering fönster i riktning ner :

Vi flertalet skadehändelser med tåg har det visat sig att tågets vagnar lägger sig på sidan. Ibland skapas ett utrymme under banvallen så att evakuering kan genomföras denna väg. Tänk på att täcka över glasplitter med tex. presenning så att båren inte kanar mot vassa stenar eller splitter och skadar det drabbade än mer.

 

Evakuering fönster i riktning upp:

 

Evakuering kan även genomföras i fönster beläget på ovansidan av vagnen, dock är detta betydligt mer tids- och personalkrävande. Säkerhetsmässigt är detta inte heller att föredra. Dock kan specifika situationer kräva att detta är nödvändigt.

I sittvagnar är stege att föredra framför tripod. Den skadade kan dras upp på stege genom fönstret i riktning upp för att sedan kana ner på stege. Spänn fast den drabbade och använd spännband/slynga. I vissa fall kan dock tripod vara nödvändigt att använda för att räddningspersonal skall ta sig ner men även för att vinscha upp den skakade.

Stående vagn:

 

Evakuering genom fönster med hjälp av stege vid stående vagn är mycket effektivt. Antal skarvstegar anpassas efter banvallens höjd. Tänk på att skydda vassa kanter i fönstret. I vissa fall kan säten behöva tas bort för att skapa mer utrymme, dock är detta relativt tidskrävande och bör helst undvikas.

 

 

Förankra stegen väl. Tänk på att placera den under kanten för att undvika önödiga lyft och minska risken för att båren hakar fast. Spännband medför att det går att kana ner de drabbade utan bår.

Evakuering ligg- och sovvagn

 

Evakuering vid stående vagn skiljer sig inte nämnvärt från tillvägagångsättet vid sittvagnar förutom att utrymmet är starkt bergänsat. Vid behov kan innerväggar avlägsnas så svängradie för båren skapas. Därefter kan den drabbade kanas ner på stege ut genom fönstret.

Evakuering i riktning ner från varje enskild kupé.

När tex. sov- eller liggvagnar lagt sig på sidan kan användandet av Tripod vara nödvändigt för att räddningspersonal skall ta sig ner. De trånga utrymmena i kupéerna medför även att användandet av stege för att kana upp den skadade är ogenomförbart, i dessa fall kan tripod även krävas för att vinscha upp den skakade. Spännband, slynga etc. användas också användas för att dra upp de skadade tillsammans med en kortare bår.

Om tillträde skapas i taket få får man endast tillträde till en kupé. Dock kan en öppning mellan kupeérna skapas genom att kapa en öppning i de tunna skiljeväggarna. Denna teknik är betydligt mer effektiv än att skapa flera öppningar i taket vilket är tidskrävande.

Umeå universitet / KcKM

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

0046 (0)70 589 83 19

kontakt@raddningtag.se